|
Kreatörens
bäste vän - förvaltaren
"Kan inte du komma och prata om din senaste bok?"
"Nej, helst inte. Jag är vråltrött
på den."
"Men den kom ju ut i går?"
Det kan tyckas märkligt att kreatören
redan har tröttnat på sin sprillans nya bok och
är negativt inställd till att komma och prata
om den. Det är ju en fin chans. En möjlighet att
göra reklam för sin produkt. Kanske till och med
mot betalning. Hur kan man neka till något sådant?
"Föreläsningen du höll
förra året var verkligen uppskattad. Kan du inte
komma och hålla samma föreläsning för
årets studenter?"
"Nej, absolut inte."
Det måste väl vara enkelt
att bara komma och säga samma saker som sist? Men nej.
En kreatör kan inte återvinna. Kan inte göra
samma sak två gånger. Det tar emot och gör
något alldeles förskräckligt ont. Kreatören
kanske inte ens längre tror på sitt budskap som
under förra årets föreläsning presenterades
med engagemang och övertygelse.
Men vad vill en kreatör göra
då? Kreera så klart. Skapa nytt, nytt, nytt,
nytt, nytt. Jag har pratat med många kreatörskollegor
om detta och det verkar vara en sak vi alla har gemensamt.
Det tråkiga är att det är
när ovanstående förfrågningar dyker
upp som det börjar bli möjligt att tjäna
lite pengar på sitt alster. Ingen blir fet av att
bara lämna det man precis genomfört och ge sig
i kast med nästa idé. Men det är precis
det kreatören vill göra.
Jag kan dela
in alla mina egna projekt i fyra kategorier:
- Det jag gjort för länge
sedan
- Det jag precis avslutat
- Det jag håller på med nu
- Det jag vill göra sen
Det jag har gjort
för länge sedan ligger långt bakom
mig och det tycker jag är ganska ointressant. En del
saker är närmast pinsamma, såtillvida det
inte finns lite nostalgivärde i dem.
Sen har jag det jag precis avslutat.
Det är jag också rätt trött på
eftersom jag spenderat så mycket tid med de frågeställningarna
på sistone. Dessa båda saker känner folk
till och därför kan jag få förfrågningar
om att till exempel komma och föreläsa om dessa
projekt.
Det jag håller på med nu
håller jag ofta hemligt. Är jag nära slutet
har jag nog även börjat tröttna på
detta. Mentalt är jag dock ännu ett steg längre
fram - i det jag vill göra sen. Det är det som
känns mest spännande för mig. Dessvärre
är det bara jag själv och kanske en handfull människor
till som känner till de här projekten, så
här kommer naturligtvis inga förfrågningar.
Det kanske är synd att det är
så här? Kanhända går vi på grund
av kreatörernas nyskapariver miste om många fina
alster, eftersom ingen tar hand om dem när de är
färdiga. Men nu verkar detta fenomen närmast vara
en naturlag.
Som tur är finns det människor
som är lagda åt andra hållet. Som inte
älskar att brottas med problem, ifrågasätta
och uppfinna nya hjul, utan hellre vill använda sina
förmågor till att sprida ett budskap, engagera
sig i marknadsföring eller bygga vidare på något
befintligt. Jag kallar personerna med denna läggning
förvaltare.
Det är ingen idé att komma
dragandes med det gamla: "Ni kreatörer måste
lära er att…" Det måste vi inte alls.
Man behöver inte kunna allt. Varje kreatör borde
istället ha en förvaltarkompis vid sin sida. Där
har vi vägen till framgång.
1 november 2004 Pelle
Mårtenson
Tillbaka
till förstasidan
|
